onsdag 27 februari 2013

You can´t imagine how much fun were having

Minns ni barn, förra veckan, ja då var det inne att göra en så kallad "Harlem Shake". Glad som jag var, och antifascist, tog jag med mig min finaste plastkaktus (se slutet!) och spindelmannenbalaclava och gav mig ut för att vara en del av fenomenet. Vi samlades vid vattentornet Patronen (för malmöbor mer känt som "Kuken" eller "Malmökuken") och shakade loss för visa på vilket kaos det kommer bli om rasistsekten SDL vågar sig till Malmö och samtidigt driva med oss själva. På söndagen skulle den klippas ihop.
Men på lördagen kom bakslaget, Dagens Nyheter dödförklarade Harlem Shaken och förklarade att den nu mer var "ute". Katastrof! Innan den ens hade klippts ihop var videon för gammal! Först blev jag förfärad men sedan förstod jag att detta kan vara papperstidningarnas nya roll. Eftersom de är för långsamma för att plocka upp trender och fenomen så kan de istället vara först med att dödförklara saker! Som en lite ogin hämnd för att saker sker utanför deras kontroll och övervakning. Eller om man funderar på det så räcker det kanske med att de skriver om det eftersom det verkligen är ett tecken på att det är över.
Med det sagt så kommer den här och nu har den varit ute så länge att den förmodligen har blivit inne igen (som chattroulette ungefär).



Jag skulle vilja skriva att inga djur skadades vid inspelningen men någon eldade på räven med en brinnande sprayburk.


söndag 24 februari 2013

Att dela en flaska absint med sin förläggare

Att få chansen att yttra orden jag ska luncha med min förläggare är förmodligen en av de starkaste drivkrafterna bakom de flesta författarskap. Det ligger något magiskt i det, de uppfyller en dröm och bekräftar en författaridentitet på ett sätt som få andra saker gör. Rent politiskt tycker jag att det mesta vi idag bygger vår identitet på är kontraproduktivt och hämmande. Må det vara parförhålladet eller äktenskapet, vår titel eller arbetsuppgift, konsumtionsmönster, subkultur etc. Oavsett det så har jag själv ändå ansträngt mig mycket för att få chansen att yttra just den magiska frasen: jag ska luncha med min förläggare. 

När Bollkastaren skulle ges ut ställde jag som krav att jag skulle bli bjuden på lunch av någon från förlaget. Ett ganska ödmjukt krav i och med att jag snarare fick gå in med pengar i det projektet än att jag fick betalt. Men jag fick min lunch och kunde förnöjt pilla in frasen i samtal under flera dagar (vad gör du nästa vecka? - Då ska jag luncha med min förläggare. Vad gjorde du igår? - Då lunchade med min förläggare osv.)

I fredag fick jag istället chansen att dela en flaska absint med min förläggare. Jag fick även möjligheten att stoppa min förläggare från att kasta en gatsten genom ett skyltfönster. Det var en trevlig kväll även jag inte fick chansen att rädda min förläggare från att bli biten i ansiktet av en professor i metafysik. Jag kanske inte har helt en distans till min förläggare som många andra författare har. Men när jag hör om min granne som just ska släppa en roman om Göteborgskravallerna 2001 (släpps i mars - självklart kommer jag att skriva om den här) och hans problem med förlaget så blir jag ändå nöjd. Titeln är inte den han tänkte och omslaget är också helt fel. Självklart diskuterar jag sånt med mitt förlag men principen är ändå alltid att jag själv har sista ordet. Det hade jag förmodligen inte haft jämnt emot ett större förlag som investerat mer pengar i att göra en produkt av mina ord. Dessutom: vad är fetast? En middag med någon vars relation till dig bygger på ekonomiska faktorer eller ett jämlikt möte över en flaska starksprit och tal om Adornos syn på borgerliga intellektuella?

tisdag 19 februari 2013

Efterlysning!!!

I helgen fann jag Mervyn Peakes Titus Tronföljaren samt Slottet Gormenghast på Emmaus. De kostade 50 kr men det visade sig vara ett kap eftersom den enda som säljer hela triologin på bokbörsen tar 890 kronor för dom. Men nu saknas ju tredje delen för mig, Titus rymlingen. Samlingen måste ju vara komplett. Kan egentligen inte tänka mig att lägga så mycket pengar på den, men jag har aldrig sett dom svenska innan så de är förmodligen dyra när de dyker upp. De finns i alla fall billigt på engelska för de som vill läsa dom. Kanske får jag ha sista delen på engelska, men de skulle kännas som ett nederlag. Hittar någon Titus rymlingen inbunden på svenska så hör av er!
Hur är första boken då? Sinnessjuk. Hittills har den ägnat 100 sidor åt att beskriva slottet Gormenghast och alla sjuka existenser som finns där i. Det är ganska underhållande faktiskt. Jag hade älskat den som högläsning när jag var liten. Det är rum fyllda med vita katter, udda ritualer och elaka kökschefer. Allt tyder på att resterande 400 sidor (+ två böcker) kommer att fortsätta i samma stil. Jag förstår att det blivit en fantasyklassiker. Det är en sån udda bok som man bara vill tycka om och förstå.

måndag 18 februari 2013

Lärda grisar & brandsäkra kvinnor

På mina resor runt jorden köper jag sällan andra souvenirer än böcker. Det senaste tillskottet var "Learned pigs & fireproof Women" av Ricky Jay (som även givit ut andra böcker och varit med i en av världens sämsta filmer). Boken tar upp ett dråpligt urval av bedragare, cirkusartister och djur som gör konstiga saker. Här är till exempel en häst som gungar:



Det tråkiga med The great Peters (från affischen nedan) är att han faktiskt dog under en av sina föreställningar. Det är faktiskt flera av artisterna som skadat sig eller dött. Man ryser lite när en man ur publiken bestämt sig för att avslöja en svärdsslukare och våldsamt och snabbt försöker dra ut ett svärd ur den olyckliges strupe. Vilken mardröm.



fredag 15 februari 2013

Samla böcker

Jag har 955 böcker i mina bokhyllor. På senare tid har jag gallrat ut en hel del och ska försöka hålla mig under 1000 stycken ett tag. När jag införskaffar min 1000:de bok till samlingen tänkte jag ha ett jubileum och en fest. Det skulle kunna bli det nördigaste på mycket länge.
"Var ska du på lördag?"
"På fest för att fira V:s 1000:de bok."
"Fett, får jag också komma?"
"Självklart!"
Tänker att det måste bli vara en mycket speciell bok också. Tom of Finlands XXL ligger bra till. Det skulle utan tvekan även bli den dyraste boken i samlingen.
Om min nya bok säljer lika bra som den förra så kommer jag dessutom ha spridit lika många ex av det jag har skrivit som jag har böcker av andra författare. Det skulle även vara en värmande (snudd på sinnessjuk) tanke.

onsdag 6 februari 2013

Omslagsbilden

Jag hade inte tänkt att publicera omslagsbilden förrän boken fysiskt existerade. Men nu har han som ritat den gått och publicerat den på sin FB. Så när skadan väl är skedd kan jag lika gärna posta den här också:



Det är roligt när man inte bara har en snygg bild utan även en bild som är gjord speciellt för boken. Blommorna är med, död, blod och krossat hopp är väl också ett tema. Jag är mycket nöjd!